Arkitekter i U.S.A motsatt Sverige

Det hela började med ordet prestigelös.

Prestigelös
Som har låga krav och är lättsam
Synonymer: anspråkslös, opretentiös, ödmjuk

Prestige
Mått på uppfattningen av hur kollektivet värderar en person eller en grupp
Synonymer: anseende
Jämför: status, renommé, ära

Låt mig förklara.

Jag kom tillbaka till Sverige för 2.5 år sedan efter 34 år i U.S.A, där jag utbildade mig och arbetade som Arkitekt. Skillnaderna mellan att vara Arkitekt i U.S.A är flerfaldiga. Jag kommer här bara att nämna de större skillnaderna.

1. Den främsta är att vi som Arkitekter u U.S.A är licensierade vilket innebär att Arkitekten är ansvarig för de byggnader han/hon uppför. Man stämplar och signerar alla sina ritningar.
2. Efter färdig utbildning; 5 år, skall man uppvisa intyg från arbetsgivare att man arbetat på arkitektkontor, som praktikant i 3 år och genomgått alla moment som NCARB, National Council of Architectural Registration Boards, föreskriver, IDP. Man kan sedan ansöka om att få börja ta sina Licens, examensprov, vilket innebär 9 test + 1 muntlig examen om man t.ex. vill ha en Kalifornia Licens. (Vilket nuförtiden har kortats ner till 6 + 1.) Detta tar omkring 2 år. När man har klarat alla prov får man sin stämpel samt rätten att inneha titeln Arkitekt. Att kalla sig Arkitekt innan man har fått sin titel är straffbart.
3. Konsulter: En byggnad som vi nu arbetar med, på kontoret, har ett tjog konsulter. I U.S.A. hade jag som Arkitekt själv arbetat fram Brand, Miljö, Fukt, Tillgänglighet, Landskap och andra föreskrifter regler och koder. Mina konsulter hade varit Konstruktion, (Structural Engineer), VVS & Luft (Mechanical), El., (Electrical) delvis, hade jag själv valt armaturer och dragningar av Elen samt kontakter
4. Material: Att välja material och specificera dessa är Arkitektens arbete. Att i Sverige inte kunna specificera materialval skulle i U.S.A anses helt orimligt eftersom vi som Arkitekter är ansvariga för våra byggnader hela livet.
5. För att begära bygglov i U.S.A måste alla konstruktionsritningar vara klara, alla material bestämda och inblandade myndigheter ha lämnat sina godkännanden. Inblandade myndigheter är bland annat, Hälsovårdsnämnden, Brandkåren, Coastal Commission (om du bygger utefter kusten), Staden eller Kommunen granskar sedan alla dokument och ger/eller inte dig bygglov att börja bygga.
6. Budgivning tillsammans med beställaren sker och det ”bästa budet” antags från Byggaren. Arkitekten kan sedan anställas av Beställaren/Klienten för att följa arbetet som en konsult/projektledare. Efter att byggnaden är klar krävs ett C.O. Certificate of occupancy. Nu kan byggnaden tas i bruk. Detta är endast en kort beskrivning av processen.

Detta har varit några av de större skillnaderna mellan Sverige och U.S.A i vårt sett att se Arkitektens roll, på gott och ont. Det finns naturligtvis många andra aspekter på vem Arkitekten är och hans/hennes roll samt de teknologiska frågor som vi som Arkitekter ställs inför idag. Jag kan därför, och vill inte, vara en Arkitekt med låga krav, lättsam kanske, men inte anspråkslös. Att ställa krav och anspråk på klienter, samhälle, konsulter och oss själva ser jag fortfarande därför som ett professionellt ansvar. Många Arkitekter har arbetat och utbildat sig i åratal for att skaffa den erfarenhet och skicklighet som yrket kräver.

En underbar Svensk sommar är i annalkande och jag önskar er alla många spännande och utvecklande projekt.

Donald Hogarth

Arkitekt MA/RA/SAR